Jag skrev I förra regnbågsinlägget – del 1 – att vikten av jakten efter lycka är inskrivet i den amerikanska självständighetsdeklarationen. Där står i inledningen att alla människor har skapats lika, med okränkbara rättigheter så som rätten till liv, frihet och strävan efter lycka (life, liberty and the pursuit of happiness). Medborgarnas strävan efter lycka är en uppgift för den amerikanska staten. So far so good.

Vi borde vara väldigt lyckliga idag. Allt fler lever ett liv med högre materiell standard och mer avancerad sjukvård än kanske någonsin tidigare i historien. Inte minst Hans Rosling påpekade detta i sina föreläsningar. Tak över huvudet. Kläder på kroppen, mat i magen. 200 TV-kanaler, film, teater, sport, konserter, resor m.m. Allt detta och en ändlig massa andra materiella nöjen och njutningar står med stor valfrihet till mångas förfogande idag.

I detta materiella överflöd upplever lite paradoxalt allt fler vad man skulle kunna definiera som ett djupt andligt armod och en total brist på lycka. De är allt mer stressade, känner sig ensammare och mer olyckliga. Hur kan det vara så? Var brister denna ekvation?

Vi springer fort, numera allt fortare, för att hinna med en massa saker, äventyr, utflykter event och upplevelser, som alla i realtid ska delas på alla våra sociala nätverk. Mindfulnessläraren Melli O’Brien skrev nyligen en fantastisk text på sajten UPLIFT om skillnaden mellan pleasures – nöjen/njutning och fulfillment – tillfredsställelse/att vara uppfylld av. Hur vi nog antagligen blandat ihop begreppen här och fått för oss att nöjen och njutning kan skapa en känsla av djupare mening och livstillfredsställelse – fulfillment i oss. Vi jagar njutning och nöjen, har aldrig i världshistorien varit så underhållna som idag – och upplever en ökande tomhet som resultat av detta.

Jag nämnde i del 1 några svenska siffror om hur dåligt vi mår psykiskt. Globalt ser det likadant ut. Cirka 20 % av alla barn i världen lider av psykisk ohälsa. Världens vuxna befolkning mår inte heller bra. WHO uppskattar att över 300 miljoner människor lever med depression, en ökning med mer än 18 % på tio år, idag den sjukdom som globalt sett orsakar mest ohälsa och handikapp. Enligt en undersökning lider i genomsnitt 40 % av alla blivande läkare i världen av depression. Årligen tar 800 000 människor sina egna liv, den näst vanligaste dödsorsaken i åldrarna 15-29 år, och antalet självmordsförsök är 20 gånger större – kanske 15 miljoner per år – det motsvarar alla innevånare i Norge, Danmark och Finland.

Det här går inte ihop. Vi drunknar i nöjen och blir allt olyckligare ju ”roligare” vi har det. Buddha kallade denna mänskliga återvändsgränd för ”Samsara” – det ändlösa sökandet efter lycka, mening och tillfredsställelse utanför oss själva, dömt att misslyckas. Så, vad är då vägen ut? Jo, inåt!

Inom yoga, mindfulness och andra holistiska system världen över är budskapet för att komma ur denna återvändsgränd ett och det samma. Vi behöver börja lyssna djupare in i oss själva, bli mer inifrån styrda, närvarande i nuet och börja leva våra liv utifrån våra egna djupaste värderingar, vår innersta, sanna natur och identitet – I AM identiteten.

I AM Projektet är en strävan mot att via kontroll över tanke och sinne lyfta fram och understödja yogans ursprungliga syfte. Där reflektion, eftertanke och klarsyn leder till självtransformation, ökad insikt och medvetenhet. Läs mer om I AM projektet här i bloggen och på hemsidan.

Tao har lärt mig sluta jaga regnbågar. Han, en sann mästare i Mindfulness har visat mig vägen in i Nuet. Där finns alltid regnbågen. När du vaknar upp har du den på din huvudkudde, bokstavligt talat – alltid med dig.