Hej! Under några veckor nu kör jag tandem mellan Blogg och Podd. Här hittar du länkar till sådant jag pratar om – men om du hellre lyssnar på än läser det här inlägget, så säger jag ungefär  samma sak i denna veckas podd

Den här veckan börjar jag väva in ett nytt tema i dessa poddar, ett som är intimt sammanlänkat med yogan, ett tema som handlar om hjärnan – ett tema jag varvar med mina fina möten, där jag träffar Maret, Ingun, Maggan och många andra kloka, starka kvinnor, i samtal om yoga som århundradets viktigaste kompetens. Så ett tag framöver – varannan damernas och varannan hjärnan.

Den här veckan: om alla våra olika hjärnor – och nästa vecka träffar jag Julia.

Hjärnan – är oerhört intressant för forskarna – numera – men det har inte alltid varit så. De gamla egyptierna exempelvis trodde att hjärnan bara fyllde ut kraniet, så den slängdes vid balsameringen. Det är under de senaste 300 åren som hjärnans olika funktioner har bevisats vetenskapligt, och enligt Hjärnfonden så är hela 90 % av allt det vi vet om hjärnan idag sådant som vi lärt oss nu, bara under de senaste årtiondena. Men trots att hjärnan idag är ett av de mest studerade organen så har vi långt ifrån upptäckt allt om hur den fungerar.

Yogiskt länkas dina översta chakran, inte minst pannchakra och kronchakra till skallen och hjärnan. Vi säger hjärnan – i singularis – men enligt forskningen har vi en hel massa hjärnor. Enbart i huvudet har vi tre stycken, rätt så olika hjärnor. Först ut är:

Reptilhjärnan som består av ryggmärg och lillhjärna, det vår äldsta, mest primitiva hjärna, eller del av hjärnan. Den är flera hundra miljoner år gammal. Här handlar det avskalat om nyansfri överlevnad, vän eller fiende, kamp eller flykt, käka upp eller ha sex med. Många livsnödvändiga och automatiska funktioner, så som blodtryck, andning, kroppstemperatur och vakenhet styrs direkt härifrån.

Besluten tas instinktivt, blixtsnabbt. Kommer det ett hungrigt lejon springande åt mitt håll finns ingen tid för reflektion – bara kamp eller flykt. Den stress vi upplever idag gör oss mer instinktsstyrda och ju mer stress vi upplever desto mer förskjuts beslutsfattande och styrning inom oss till reptilhjärnans uråldriga handlingsprogram – för att just överleva.

Den andra hjärnan – det limbiska systemet är 40-50 miljoner år gammal och härstammar från den tid då reptilerna kravlade sig upp ur havet och utvecklades till fåglar. Den kallas därför ibland just fågelhjärnan. Luktsinne, minne och inlärning styrs härifrån. Här finns även många hormonellt styrda funktioner: sexualitet, fruktan, vrede m.fl. Den kallas därför ibland också känslohjärnan. Numera har forskarna börjat inkludera andra strukturer och funktioner. Man tror exempelvis att även motivation, inlärning och minne påverkas härifrån – och de säger att vi därför behöver gå bortom bilden av det limbiska systemet som enbart en emotionell hjärna. Det limbiska systemet består av:

Hypotalamus som är en liten hjärnstruktur med många kärnor och fibrer viktiga för vår överlevnad, med ansvar för det autonoma nervsystemet och det endokrina systemet – hormonkörtlarna.

Hippocampus, en av hjärnans äldsta delar är formad som sjöhäst och sitter framtill i hjärnan vid tinningsloben. Den har en viktig roll för reglering av grundläggande överlevnadsprocesser, den får minnet att fungera och den påverkar inlärning av nya saker. Varje händelse vi genomgått eller känt filtreras genom hippocampus. Den får oss att minnas – och hur det kändes!

Amygdala, kaptenen över våra känslor, är en del av den djupa hjärnan där grundläggande känslor och överlevnadsinstinkter finns. Den integrerar känslor med fysiologisk och beteendemässig respons och kan exempelvis associera ångest och negativa känslor med mat, sömn eller sexuellt beteende.

Forskarna är inte alltid helt överens om det komplexa limbiska systemets fulla sammansättning. En del inkluderar andra delar, exempelvis Gördelvindligen som associeras med lukt- och smärtminne, och Prefrontala Cortex, den rationella delen av hjärnan, den som skiljer oss från djuren, vars jobb bl.a. är att hejda och kontrollera olika emotionella impulser.

Neocortex – den nya barken – det är vår homo sapiens hjärna, den yttersta delen av hjärnan. Den är max två miljoner år gammal – rena barnungen! Den är uppbyggd av sex olika lager, här finns de högst utvecklade typerna av hjärnceller, neuroner. Härifrån styrs merparten av vårt tänkande, talförmågan och logiken. Dess cirka 100 miljarder nervceller skickar signaler mellan varandra med en hastighet av 300 km i timmen. Rena Formel-1 cirkusen!

Trots att det bara är cirka fem millimeter tjockt utgör Neocortex på grund av sin veckade struktur upp mot 80 % av hjärnans vikt. Varje enskild cell har upp till 10,000 kopplingar eller synapser. Totalt sett har alla dessa nervtrådar, lagda efter varandra, en total längd på 10,000 mil (!). vilket räcker mer än två varv runt Jorden. Här uppfattas och tolkas sensorisk information, här sker abstrakt tänkande och olika logiska processer. Olika nervcentra här ser till att musklernas rörelser blir exakta och precisa, i exempelvis fingrarna – vilket både kirurger och klockmakare har stor nytta av.

Via våra olika sinnen tar vi in stora mängder data, upp mot 11 miljoner informationsbitar per sekund. Men kognitivt, via det som kallas riktad uppmärksamhet förmår vi medvetet hantera kanske bara så lite som 50-100 av dessa. Resten går rätt in i och hanteras av det undermedvetna.

Så, det var hjärnorna i skallen. Nu kommer vi till resten av alla våra hjärnor. För, man pratar också om att vi inte bara har tre hjärnor i knoppen – vi har totalt sett tre hjärnor – den (eller de) som vi har i huvudet, en i hjärtat och en i magen.

Vi säger exempelvis: Lita på din magkänsla, lyssna till ditt hjärta. Hjärnan uppe i huvudet pratar med kroppen via det centrala nervsystemet dvs ryggmärgen. Kroppen svarar via bl.a. Vagusnerven, en av de tolv kraniella nerverna. Vagus pratar med hjärnan om läget bland kroppens olika organ. 80-90 % av Vagusnervens trådar förmedlar information från det enteriska systemet – bukhjärnan eller hjärnan i magen, och från nervcellerna i hjärtat – hjärnan i bröstkorgen, till hjärnan uppe i huvudet. Bara 10-20 % av trafiken genom Vagus går från hjärnan till kroppen. Resten går åt andra hållet.

Jag ägnade en hel podd åt Vagusnerven, där kan du lära dig mer om denna fantastiska nerv. Nu går vi vidare på magkänslan.

Bukhjärnan – det enteriska nervsystemet – ENS är en del av kroppens autonoma nervsystem. Det är så självständigt att om man skar av alla nervförbindelser mellan hjärnan och mag-tarmkanalen skulle dess grundläggande funktioner ändå fortsätta som vanligt. ENS kommunicerar oavbrutet med hjärnan via vagus, det påverkar produktion av hormon som informerar hjärnan om, när och hur mycket du borde äta. Det skickar signaler till hjärnan att du är mätt eller ätit för mycket. Kroppens komplexa omvandlande av mat till energi styrs från ENS. Denna väv, detta avancerade system av över 100 miljoner nervceller ligger som en nätstrumpa runt och styr över funktioner i matstrupe, mage och tarmar. Forskarna menar att samarbetet mellan hjärnan och ENS kan ligga till grund för det vi kallar magkänsla.

ENS olika typer av nerver och celler samverkar med immunförsvar och hormonsystem. ENS känner av kemiska förhållanden och spänningstillstånd i tarmsystemet, det reglerar blodtryck, tarmrörelser och vätsketransport, det vidarebefordrar information om pH-värde, näringsstatus i tarm och info om låggradig inflammation till hjärnan, allt via Vagus. Australiensiska forskare har upptäckt att ENS genererar en unik elektrisk aktivitet, tydligt skild från hjärnans. Mer än 90 % av kroppens serotonin finns här, 70-80 % av alla lymfocyter, en form av vita blodkroppar – och 50 % av kroppens dopamin. Yogiskt kan vi koppla ENS-hjärnan till dina nedre chakran, framför allt 1a & 3e chakrat. Mellan mage och skalle sitter hjärtat – ännu en hjärna i kroppen – som vi yogiskt sett kopplar till hjärtchakrat.

Hjärtat – pumpar blod genom din kropp. En droppe som innehåller 300 miljoner röda blodkroppar hinner under sina fyra levnadsmånader 170,000 varv genom kroppen. I vila passerar 1 dl. blod genom hjärtat/hjärtslag, 7 ton/dygn. Hastigheten genom stora kroppspulsådern – 40 cm/sekund.

Hjärtat börjar slå 22 dagar efter befruktningen, det första organet som bildas i fostret. I dig idag stort som din knytnäve, 250-350 gram. Det slår 60-70 gånger per minut i vila, tre miljarder slag under en normal livstid. 200 miljoner liter blod – motsvarande 84 fulla olympiska simbassänger har då passerat genom hjärtat. Trots detta oerhörda muskelarbete dygnet runt slits inte hjärtat.

När man obducerar 80–90-åringar, utan andra besvär som slitit på hjärtat är deras hjärtan förvånansvärt väl bibehållna. Hjärtat är också en hormonkörtel vars kärlvidgande, blodtrycks-sänkande hormon påverkar hjärta och njurar. Dess egna elsystem – sinusknutan är en naturlig pacemaker som via Vagus får förmak och kammare att dra ihop sig. Hjärtats magnetfält kan via bra apparatur mätas många meter ut från kroppen.

Ett relativt okänt faktum är att hjärtat känner, minns och fattar beslut. Man har hittat cirka 40 000 egna sensoriska neuroner och ett nätverk av signalsubstanser med specifika funktioner vilka gör hjärtat till en perfekt förlängning av hjärnan. Dessa två kommunicerar internt med varandra, där 80-90 % av all kommunikation via Vagus går från hjärta till hjärna. Hjärtat skickar konstant information och kan även aktivera/avaktivera olika delar i hjärnan beroende på vad kroppen behöver.

Hjärtat är ett kännande organ med egen emotionell intelligens. Positiva känslor som lugn, balans och tillfredsställelse exempelvis gör hjärtslagen rytmiskt perfekta. Stress, rädsla, oro, ångest stör mätbart denna balans. Hjärtat kan fatta egna beslut baserat på olika stimuli. Det intressanta med detta är, enligt forskarna, att hjärtat kan agera oberoende av hjärnan och även lära genom erfarenhet.

Hjärta och hjärna ÄR spännande facetter och denna hemsida – www.iamyoga.online – handlar om att skapa balans i alla aspekter av oss själva – inkl. hjärta & hjärna. Här finns flera rena hjärtpass och under TRINITY-rubriken hittar du en hel serie hjärnbalanserande 15 minuters sekvenser. I tjänsten kan du nu i lugn och ro och utan några som helst förpliktelser testa allt det här på egen hand. Första månaden i onlinetjänsten är helt kostnadsfri – därefter 149:-/mån. Ingen bindningstid. Här finns, utöver denna podd/blogg:

• Ett guidat andetag
• Enstaka övningar & meditationer
• Trinitys – korta sekvenser  
• Onlineklasser
• Kvällskurser
• Kundalini Classics – Audiopass
• Workshops
• Självstudiekurser  
• Utbildningar
• Mikro-poddar
• Enskild session, live/zoom
• Vacker mantramusikm.

VARMT VÄLKOMMEN ATT TESTA EN AV DETTA ÅRHUNDRADES VIKTIGASTE KOMPETENSER!